Trots 18-årsgränsen ökar spelproblemen kraftigt bland tonårspojkar. Andelen gymnasieungdomar med spelproblem har fördubblats på fyra år, och risken är stor att problemen följer med in i vuxenlivet.
– Allt talar för att om man har spelproblem i tidig ålder kommer man att få det senare också, säger Johan Svensson, utredare vid Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Ökningen bland skolungdomar tog fart 2019, samma år som den svenska spelmarknaden omreglerades och det tidigare statliga monopolet ersattes av ett licenssystem.
– Det kan vara en tillfällighet, men vi ska komma ihåg att inför den här omregleringen var det massiva annonskampanjer från spelindustrin för att skaffa kunder. Det är möjligen förklaringen till att det ökade, säger Svensson. Bland vuxna går trenden åt motsatt håll: andelen som spelat om pengar det senaste året har minskat från 70 till 50 procent mellan 2004 och 2024.
Könsskillnad och gråzoner
Skillnaderna mellan könen är tydliga. Bland vuxna har sex procent av männen och en procent av kvinnorna spelproblem. I årskurs nio har tio procent av pojkarna spelproblem, och i gymnasiet är siffran 14 procent. Det kan jämföras med en procent av flickorna i både årskurs nio och på gymnasiet. Spelproblem innebär svårigheter att kontrollera hur mycket pengar och tid som läggs på spel.
– Det är inte säkert, men det finns en risk att man i väldigt tidig ålder skapar livslånga skulder, säger Johan Svensson. Unga kringgår 18-årsgränsen genom att använda konton hos olicensierade bolag eller genom att spela på föräldrars eller äldre kompisars konton hos licensierade aktörer.
Koppling till dataspel
Många dataspel innehåller funktioner som lootlådor och skins, som har likheter med spel om pengar. Johan Svensson beskriver detta som en oreglerad gråzon. – Det finns internationella studier som pekar på att de som använder det här i större utsträckning har ett riskabelt spelande, alltså pengaspelande. Det tycks finnas ett samband däremellan, säger han.
