När ett sexualbrott avslöjas slås inte bara offrets liv i spillror. En annan grupp drabbas hårt men i tystnad: förövarens anhöriga. De bär på enorm skuld och skam och har ofta svårt att få den hjälp de behöver för att bearbeta det som hänt.
För “Jenny” kom vetskapen som en chock. När hennes dotter berättade om de övergrepp hon utsatts för av sin pappa sköljde en våg av skam och skuld över henne. Hon ifrågasatte sig själv och undrade om hon kunde ha förhindrat det som hänt. “Jenny” fick stöd från organisationen Rise, men många andra anhöriga till sexualförbrytare blir lämnade ensamma med sina känslor när samhällets stödstrukturer, inte minst primärvården, sviktar.
Under 2024 anmäldes totalt 25 296 sexualbrott till polisen, enligt Brottsförebyggande rådet (Brå). Av dessa rörde 9 633 anmälningar våldtäkter. Siffrorna visar på ett omfattande lidande. Bakom varje enskilt fall finns offer vars liv förändrats för alltid. Men bredvid dem finns en ofta förbisedd grupp: förövarens närmaste.
Primärvården saknar kompetens
Roberth Adebahr, medicine doktor och psykolog på Anova, har i sitt arbete sett ett stort lidande hos närstående till sexualförbrytare. Känslorna av skuld och skam är påtagliga och hantering av dem kräver specialiserad kunskap. Hermine Holm, generalsekreterare på Rise, delar denna bild. Hon menar att det absolut inte finns tillräckligt med stöd och att vårdcentraler sällan har den kompetens som krävs för att hjälpa denna specifika grupp.
“Jenny” vände sig aldrig till primärvården. Processen upplevdes som för omständlig och hon behövde snabb hjälp. Hennes erfarenhet pekar på ett systemiskt problem: det är för svårt att hitta den rätta hjälpen. Hon efterlyser en specialiserad mottagning för människor som har varit anhöriga till förövare, en plats där man förstår den unika situationens komplexitet.
Hjälp finns – men är svår att hitta
För den som söker stöd finns Preventell, en nationell hjälplinje som riktar sig till personer som är oroliga för sin egen sexualitet eller risk för att begå brott. Även anhöriga eller personer med frågor om sexuellt problembeteende är välkomna att ringa eller chatta anonymt. Hjälplinjen drivs av mottagningen Anova vid Karolinska universitetssjukhuset.
Trots denna resurs kvarstår behovet av mer tillgänglig och synlig stödstruktur specifikt för anhöriga. Utan adekvat hjälp riskerar dessa osynliga offer att fastna i känslor av isolering och självförebråelse, långt efter det att rättsprocessen är avslutad.
