Karlshamn har beslutat att sälja den problemdrabbade Östra piren. En av de tänkta köparna är moderaten Martin Strandberg, som fick ensamrätt att förhandla efter ett beslut av partikollegan Magnus Gärdebring. Experter varnar för jäv och menar att det kan underminera förtroendet, även om handlingarna formellt kan vara lagliga.
Fullmäktige i Karlshamn var enhälligt. Östra piren, ett bygge som kantats av tvister och vars kostnader skenat till totalt cirka en miljard kronor, ska säljas. Beslutet togs i borgfred i maj 2022. Måndagen den 3 november meddelade kommunen att man går vidare med två köpare som går samman. Enligt uppgifter till BLT ligger budet på 300 miljoner kronor, 40 miljoner under den officiella värderingen.
Processen inleddes med att Karlshamns kommun och det kommunala bolaget Stadsvapnet anlitade mäklarbolaget Catella för en öppen försäljning. En oberoende värdering genomfördes också. I slutet av maj 2022 skickade Martin Strandberg, styrelseledamot i det kommunala bostadsbolaget Kabo och medlem i Moderaterna Karlshamn, ett mejl där han bad om att få lämna sitt styrelseuppdrag.
Politiker satt på trippla stolar
Tre veckor senare presenterades ett förslag om att sälja fastigheterna på Östra piren för Stadsvapnets styrelse. De intresserade köparna var ett joint venture mellan Martin Strandbergs holdingbolag Saxatile och det stockholmsbaserade Fondamentor AB. Bara en vecka tidigare hade kommunalrådet Magnus Gärdebring (M) blivit ny ordförande i Stadsvapnets styrelse.
Beslutet gick sedan vidare i den kommunala organisationen, först via kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU) och sedan till kommunstyrelsen. Samtliga tre instanser hade samma ordförande: Magnus Gärdebring. Den 30 juni undertecknade han, tillsammans med Stadsvapnets vd Daniel Wäppling, en avsiktsförklaring som gav köparna ensamrätt att förhandla fram till 31 oktober.
Experter: ”Risk för delikatessjäv”
Fyra experter på jäv inom offentlig verksamhet har granskat fallet för BLT. ”Det finns absolut en risk för jäv. I så fall handlar det om så kallat delikatessjäv”, säger Emanuel Wittberg, biträdande lektor i statsvetenskap vid Linköpings universitet. Delikatessjäv gäller om särskilda omständigheter gör att en persons opartiskhet kan ifrågasättas.
Att Gärdebring hade flera positioner i samma ärende ses som en riskfaktor. ”Om man sitter på olika positioner i samma ärende i handläggningen, så räknas det också som jäv”, säger Anders Ivarsson Westerberg, professor i offentlig förvaltning. Kommunallagen innehåller ett undantag för sådana situationer mellan kommunala nämnder och bolag, men experterna betonar att det också handlar om lämplighet.
”Det är en sak om det är lagligt och en annan sak om det är lämpligt. Ofta gömmer man sig bakom att det är lagligt, att man formellt inte har begått ett fel. Men då bortser man från lämplighetskriteriet”, säger Ivarsson Westerberg. Justitieombudsmannen har förtydligat att det kan räcka med att något uppfattas som tvivelaktigt av allmänheten för att det ska strida mot kravet på opartiskhet.
”Ingen privat relation”
När det gäller affärer med partikamrater är experterna ense om att partitillhörighet i sig inte innebär jäv. Det krävs vanligtvis vänskaps- eller släktband. Både Gärdebring och Strandberg uppger att de inte har någon privat relation. ”Jag kände inte honom innan han kom med i partiet och jag kan knappast säga att jag känner honom nu heller”, säger Magnus Gärdebring.
Strandberg lämnade alla partiposter när budet blev aktuellt, enligt partiets gruppledare. Victoria von Uexküll, generalsekreterare på Institutet mot mutor, lyfter dock en annan fråga: ”Frågan är om köparen, när han satt i Kabos styrelse, fick insyn eller information om Piren, som gjorde att han fick en fördel.” Personer med styrelseuppdrag i kommunala bolag har dock enligt BLT:s källor inte insyn i andra bolag i koncernen.
Martin Strandberg ser ingen jävrisk. ”Jag måste säga att ni i pressen vill ju gärna ha det dithän att folk inte ska engagera sig i politiken och göra affärer då. Jag ser det på ett helt annat sätt”, säger han. Han påpekar att det är socialdemokrater som sitter vid makten när det slutliga köpet ska klubbas i december.
Varning för förtroendeskada
Samtliga experter varnar för att sammanblandade roller kan skada tilliten till lokaldemokratin. ”Det minskar förtroendet för politiken och politiker när sådant inträffar. Man bör inte göra det om det finns gråzoner”, säger Anders Ivarsson Westerberg. I mindre städer är det vanligt att samma personer har flera roller, vilket gör transparens extra viktig.
”Du är både affärsman och politiker. Och man ska vara glad att folk engagerar sig, men det gör också att det är särskilt viktigt att man är transparent och ordentlig med att hålla isär olika intressen”, säger Victoria von Uexküll. Emanuel Wittberg pekar på en svår balansgång: ”Det kan se kladdigt ut, samtidigt är det på ett sätt en olycklig omständighet för köparen. För om processen gått rätt till ska ju personen få köpa.”
