En granskning beställd av kommunen friar kommundirektören – hon hade rätt att köpa ut förra socialchefen Lotta Damberg. Advokat Henrik Sundström förkastar slutsatserna och menar att felet är så uppenbart att till och med ett barn borde se det.
Uppgörelsen med förra socialchefen Lotta Damberg i Vaggeryd har kostat skattebetalarna drygt 4,8 miljoner kronor, vilket placerar den i det absoluta toppskiktet i en nationell jämförelse. Beslutet skapade politisk turbulens när det blev känt och ledde till ett tre timmar långt meningsutbyte under ett kommunstyrelsesammanträde.
Trots att Damberg fått svidande kritik i en arbetsmiljörapport – som kommundirektör Annika Hedvall var med och tog initiativ till – fick hon de bästa vitsorden i sitt tjänstgöringsbetyg. Samtidigt har ingen tidigare granskning av arbetsmiljön inom socialtjänsten hittat brister.
Kommunen beställde egen utredning
Kommunstyrelsens ordförande Kenth Williamsson berättade att kommunledningskontoret fått i uppdrag att utreda hur anställningsavtal för högre chefer ska utformas för att undvika för höga kostnader. Han meddelade också att en översyn av delegationsordningen skulle göras för att klargöra om tjänstemän eller politiker ska fatta vissa beslut.
Williamsson ansåg att en del av arbetet var klart när konsultföretaget Kommunjuristerna skickade över sin granskning till kommunstyrelsen den 22 oktober. Granskningen kom fram till att kommundirektören hade rätt att besluta om överenskommelsen. Författarna lutade sig mot en lista över verkställighetsbeslut, där en punkt lyder ”Överenskommelse om avslut av anställning”.
– Det är en tydlig utredning och jag tycker det är en korrekt bedömning. Den visar att kommundirektören hade delegation för att ta beslutet, säger Kenth Williamsson.
Advokaten: ”Till och med ett barn borde kunna se det”
Advokaten Henrik Sundström vid Sundström & Co har på enskilt initiativ skrivit en promemoria, en så kallad second opinion, där han granskar Kommunjuristernas utredning. Enligt Sundström finns det inget stöd alls för att kommundirektören hade rätt att självständigt genomföra uppgörelsen.
Han betonar vikten av att skilja mellan ”verkställighetsbeslut” och ”delegationsbeslut”. Verkställighetsbeslut gäller sådant som en tjänsteman genomför utifrån beslut som redan fattats eller sådant som regleras i lag. Delegationsbeslut är beslutanderätt som politiker har flyttat över till en chef.
Enligt Sundström finns en chefs rätt att hantera ”överenskommelse om avslut av anställning” listad i Vaggeryds delegationsordning under verkställighetsbeslut – alltså sådant där politikerna fattar de egentliga besluten. – Det står till och med i klartext i början av listan att allt som nämns tidigare i dokumentet är delegationsbeslut och att det som listas upp är ett verkställighetsbeslut. Till och med ett barn borde kunna se det här, säger han.
På frågan om varför slutsatserna skiljer sig så mycket åt svarar Sundström: – Ja, antingen saknar de kompetens, eller så har de landat i en slutsats som beställaren vill ha. Är man advokat som jag är man bunden av etiska regler, men en jurist är inte det.
Ordföranden försvarar slutsatsen
Trots skrivningarna i delegationsordningen är Kenth Williamsson trygg med att Kommunjuristerna kommit fram till rätt slutsats. På frågan om det är rimligt att en uppgörelse om 3,4 miljoner kronor ryms inom listan över ”enkla ärenden” som anges i ordningen, svarar han:
– Definitionen är att kommundirektören har rätt att hantera ett sådant ärende och att det ligger i hennes delegation. Det har inte med summan att göra. Och jag uppfattar att företaget som granskat det här åt oss delar den uppfattningen, säger Kenth Williamsson.
