Efter en rad uppmärksammade övergrepp mot äldre kvinnor utreder regeringen nu om de äldre ska få rätt att välja kön på personal vid intim vård. Förslaget, som väckt starka reaktioner, kommer mot bakgrund av ett system som upprepade gånger har svikit de mest sårbara.
I Malmö har Sverigedemokraterna lagt ett konkret förslag om att brukare ska kunna kräva kvinnlig personal vid duschning och andra intima insatser. Idag finns ingen sådan garanti, trots att nära en tredjedel av hemtjänstpersonalen i staden är män. Avdelningschef Anna Friberg bekräftar att man i undantagsfall kan lyssna på önskemål, men är tydlig med att inga löften kan ges. Detta lämnar äldre, särskilt kvinnor som blivit utsatta för övergrepp, i en osäkerhet som regeringen nu säger sig vilja adressera.
För många äldre är frågan avgörande för deras känsla av trygghet och integritet. Karin Åkesson, som ännu inte är beroende av omsorg, uttrycker en vanlig känsla: hon skulle helst vilja ha en kvinna. ”Det är känslan, även om de manliga är trevliga så är känslan bättre med kvinnlig personal”, säger hon. Undersköterskan Ilyad Said Mohamed möter ibland denna tveksamhet och beskriver hur äldre damer kan fråga om han någonsin duschat en kvinna förut. Hans strategi är att bygga tillit genom ständig kommunikation och tydliga förfrågningar, som ”Är det ok att jag tvättar ryggen?”.
Debatten splittrar: Diskriminering mot trygghet
Förslaget har väckt en het debatt mellan princip och praktik. Kritiker varnar för att en rätt att välja kön skulle leda till ren diskriminering av manlig personal och försvåra rekryteringen av män till en bransch som redan brottas med brist. Lisbeth Persson Ekström (SD), gruppledare i Malmös hälso- och omsorgsnämnd, står fast vid förslaget: ”Vi tycker att man ska kunna kräva det, både som man och kvinna.”
Motståndarna menar att lösningen ligger i förbättrad utbildning, etik och övervakning, inte i könsval. De pekar på att existerande regler och riktlinjer uppenbarligen har sviktat, vilket de senaste avslöjandena om våldtäkter och sexuella övergrepp tydligt visar. Problemet beskrivs som systemiskt, där äldre kvinnors utsatthet har prioriterats för lågt.
Ett system som sviker de sårbara
Även om vissa brukare, som Anne Juhlin, säger att könet på personalen ”spelar ingen roll”, handlar förslaget om att skydda dem för vilka det är en avgörande fråga för att kunna känna sig trygga i sin mest sårbara situation. Regeringens utredning kommer att fokusera på hur denna rätt kan stärkas, som en direkt åtgärd efter de uppmärksammade övergreppen. Det handlar om att ingen äldre ska behöva utsättas för en situation som känns kränkande eller otrygg, oavsett om personalen agerar korrekt eller inte.
I praktiken innebär dagens regelverk att en äldre kvinna som blivit utsatt för övergrepp av en man inte har någon juridisk eller praktisk möjlighet att garantera att en kvinna kommer att hjälpa henne med den mest intima vården. Detta tomrum mellan policy och patienttrygghet står nu i centrum för den politiska och samhälleliga debatten.
