Boendet på återvändandecentret i Arlöv är tänkt att vara tillfälligt, men barn har bott där i upp till två år. En skolledare vittnar om miljöer som bryter mot barnkonventionen och brist på säkerhet.
En skolledare i Burlövs kommun ansvarar för att de cirka trettio barn som bor på Migrationsverkets återvändandecenter i Arlöv slussas in i förskolor och skolor. Sedan 2023 har hon och andra yrkesverksamma upprepade gånger påpekat att boendet inte uppfyller barnkonventionens grundläggande principer. Barnen saknar möjlighet till lek, rekreation, återhämtning, integritet, privatliv och trygghet.
Lekrummet på centret är öppet endast fyra till sex timmar i veckan, när frivilligorganisationer är på plats. Trots att Migrationsverket under hösten anställt sexton nya medarbetare på boendet, till en beräknad kostnad på runt tio miljoner kronor om året, har det inte lett till att lekrummet öppnats på kvällar, helger, lov eller för förskolebarn på vardagar.
Trångt och otryggt utan privatliv
Enligt skolledaren bor människor trångt i rum där det bara finns plats för fyra våningssängar och ett litet bord. Kläder förvaras i plåtskåp och plastbackar. Det finns ingen möjlighet till privatliv eller avskildhet och ingen plats för lek eller läxläsning. Barnen tvingas röra sig i korridorer och trapphus som inte är anpassade för dem.
Flera barn har vittnat om oönskad fysisk beröring, hot och våld. Tonårstjejer berättar om en vardag med trakasserier och situationer som gör dem rädda för att lämna sina rum. Den bilden stämmer överens med den skarpa kritik som Institutet för mänskliga rättigheter riktat mot Migrationsverkets boendemiljöer.
Olämplig blandning och långa vistelser skadar barn
Sedan starten har yrkesverksamma i Burlöv varnat för att det är olämpligt att blanda ensamma män med barnfamiljer, ofta med ensamstående kvinnor, på samma boende. Att dela upp boendet i mindre enheter anses inte kunna rätta till det grundläggande felet i upplägget.
Boendet är avsett att vara tillfälligt, men i Burlöv har ett femtontal barn bott på centret i två år. Internationella rapporter från organisationer som Unicef och European Council on Refugees and Exiles (ECRE) visar att långa vistelsetider på återvändandecenter skadar barns utveckling. Flera europeiska länder har infört tidsgränser för sådana vistelser, något som efterfrågas även i Sverige.
Väl integrerade barn drabbas hårt
Majoriteten av barnen på centret talar svenska bättre än sitt modersmål. Många saknar helt språkkunskaper och anknytning till det land de riskerar att utvisas till. De flesta barn som skolledaren mött talar flytande svenska, utgör inget hot och har inte bidragit till någon ”integrationsskuld”.
Ändå är det dessa barn, och unga vuxna i åldrarna 19 till 22, som får bära konsekvenserna av ett system som anses ha misslyckats. Ungdomar som nyss fyllt 18, levt större delen av sina liv i Sverige och är väl integrerade utvisas, medan dömda brottslingar i vissa fall får stanna på grund av bristande anknytning till mottagarlandet eller för att deras brott är för allvarliga för att utvisning ska kunna verkställas.
Barn på återvändandecenter omfattas fortfarande av svensk lag och barnkonventionen, även efter ett avvisningsbeslut. När staten berövar människor deras frihet måste den garantera trygghet och säkerhet. Staten får inte skapa miljöer som blir en grogrund för utsatthet och kriminalitet. Migrationsverket måste enligt skribenten gå från ord till handling och omedelbart säkerställa trygga boendemiljöer för barn.
