Motala kommuns framtidsplaner pekar ut värdefull åkermark norr om staden för industri- och bostadsområden. Lantbrukarna på plats reagerar kraftfullt och menar att kommunen slår undan benen för deras verksamhet. De efterlyser en annan process och anser att skogsmark eller andra områden bör användas först.
I den fördjupade översiktsplanen för Motala tätort, som nu är ute på samråd, pekas åkermark norr om stan ut som möjliga utvecklingsområden. Planen syftar till att möjliggöra stadens tillväxt med bostäder och industri. Men lantbrukarna i de berörda områdena riktar hård kritik mot den. De menar att det finns annan, mindre värdefull mark att tillgå och att kommunen i planerna går längre norrut än tidigare.
– Att de kategoriskt pekar ut åkermark för bebyggelse och sparar all annan mark, säger Annelie Almérus. Johan Hallefalk, som driver en gård med kyckling- och nötköttsproduktion, berättar att hela hans gård finns med i planerna. – De slår undan benen helt för oss, säger han och tillägger att utveckling blir omöjlig om bostäder och annan bebyggelse kommer nära.
“En död hand över investeringsviljan”
Daniel Almérus beskriver hur planerna kväver investeringslusten. – Det här lägger ju en död hand över all investeringsvilja norr om stan, säger han. I planen anges att jordbruksmarken norr om stan har lägre värde än marken söderut. Bedömningen bygger på den övergripande översiktsplanen ÖP2040. Lantbrukarna bestrider den bedömningen.
– Vi odlar en del mark även söder om stan och vi ser ingen skillnad i skördeavkastning mellan områdena, säger Stefan Hjalmarsson. Annelie Almérus menar att det i ÖP2040 avsågs marker längre norrut, nära skogsbygden, inte den bördigaste åkermarken strax norr om tätorten. – Den här marken är bland den bästa åkermarken vi har norr om stan, säger hon.
Alternativ och en annan process efterlyses
På frågan om hur staden annars ska kunna växa svarar lantbrukarna att det finns andra möjligheter. – Det finns ju skogsmark att tillgå som dessutom är i kommunens ägo, säger Stefan Erdenstam. De menar att tillväxten inte kräver så mycket ny mark som planeras och pekar på outnyttjade områden inne i stan. De anser att det är fel att prioritera bevarandet av skogsområden framför åkermark.
– Man kan ju tycka att det vi äter är det viktigaste av allt. Det spelar ingen roll med fina naturvärden om vi inte kan äta oss mätta, säger Elisabet Hjalmarsson. Stefan Erdenstam understryker vikten av självförsörjning. Martin Almérus spekulerar i varför just åkermark ofta väljs: – Det är väl för att det är enkelt tänker jag. Det är lättare att bygga på ett område som redan är platt och utan skog.
Enligt planen kan markerna vid Kolmetorpsvägen bli tätortens nya entré med industri och besöksanläggningar. – Man kan ju undra varför lantbruk inte är verksamhet, säger Stefan Hjalmarsson. Hans familj står inför en generationsväxling, men planerna skapar osäkerhet. – Det klart att det skapar ju funderingar kring hur man utvecklar det hela om det här skulle bli verklighet.
Karin Holstensson efterlyser en annan arbetsprocess från kommunen. – Hade det inte varit bättre att ta det i en annan ordning och prata med oss först, säger hon.
LRF: “Åkermarken måste vara sista utvägen”
Arvid Pettersson, ordförande för LRF Motala, ställer sig bakom markägarna. Han menar att kommunen tolkar planen som att den bara ger möjligheter, samtidigt som åkermarken måste värnas. – Det är farligt att ta lättvindigt att bygga på den, säger han. Han betonar att kommunen har ett ansvar, även om markägaren formellt bestämmer om försäljning.
– Motala är en ort, och kommun, som har många möjligheter. Vi har skogsområden, gamla fabriksområden och annan mark som man kan nyttja. Motala skulle kunna bli en förebild och inte bygga på åkermark, säger Pettersson. Han tillägger att skogen är en viktig resurs, men att man någonstans måste bygga om förtätning inte räcker till. – Frågan är inte okomplex men åkermarken måste vara sista utvägen för byggnation. Det går att lämna synpunkter på den fördjupade översiktsplanen fram till den 2 november.
