Socialnämndens beslut att spara 40 miljoner kronor på att ta hem ungdomar från HVB-hem riskerar att driva fler in i kriminalitet. Trots varningar om ökad social oro i kommunen prioriteras budgetbalans framför ungas säkerhet.
I ett kontroversiellt drag har Gävle kommuns socialnämnd beslutat att kraftigt minska antalet HVB-hemsplaceringar för att spara 40 miljoner kronor. Besparingen är en del av ett större krav på de tre välfärdsnämnderna att tillsammans skära 180 miljoner för att nå ekonomisk balans. Kostnaden för placeringar uppgick till 140 miljoner kronor under 2023, en siffra som beskrivits som ”oerhörd” av kommunala tjänstemän. Nu ska flera av de utplacerade ungdomarna hämtas hem för att istället få insatser inom öppenvården – ett beslut som experter varnar kan få allvarliga konsekvenser.
”Lyckas vi inte få till bra insatser för de här ungdomarna finns risken att de kommer in i ett kriminellt nätverk,” säger Lars Lodin, kontorschef på Välfärd Gävle. Förra året placerades 109 barn och ungdomar från Gävle på HVB-hem, med ett genomsnitt på 70 pågående insatser vid varje given tidpunkt. Den nya strategin innebär att kommunen inleder en planering för att initialt ta hem 20 placeringar, samt aktivt arbeta för att förhindra nya placeringar. Antalet kan dock komma att variera beroende på individuella omständigheter.
Kriminalitetsrisk bortprioriterad för budgetmässor
Konsekvensanalysen av besparingsförslaget tar explicit upp risken för ökad social oro och kriminalitet i Gävle. Tjänstemännen erkänner att om de hemförda ungdomarna inte får tillräckliga stödinsatser, ökar sannolikheten för att de dras in i kriminella nätverk. Trots detta bedömer politiker och administratörer att besparingen måste genomföras. ”Vi har haft en oerhörd utveckling vad gäller placeringar och det är väldigt kostsamt. Vi bör kunna utveckla vår egen öppenvård ganska ordentligt,” säger Magnus Höijer, sektorchef för Välfärd.
Kostnadsskillnaderna är markanta. En placering inom Statens institutionsstyrelses (SiS) sluten ungdomsvård kostar 7 500 kronor per dygn och person. Ett vanligt HVB-hem ligger på cirka 5 000 kronor per dygn. Öppenvårdsinsatser är betydligt billigare, men erbjuder samtidigt mindre kontroll och skydd för omgivningen. Lars Lodin poängterar att inte alla placerade ungdomar har kriminell problematik – många placeras av andra skäl – men för de som har kopplingar till kriminalitet kan hemflytten vara särskilt riskfylld.
Öppenvård ersätter institutionsplaceringar
Den nya modellen bygger på att varje ungdom får en individuell plan med insatser på hemmaplan. Det kan innefatta stöd till föräldrar i kommunikation och gränssättning, samverkan med skolan, och olika former av familjestöd. ”Mycket handlar om samverkan mellan olika parter,” förtydligar Lodin. Samtidigt medges att förebyggande insatser – som fältassistenter, familjestöd, Grinden och familjecentralen – riskerar att minska i omfattning eftersom personal behöver omfördelas till öppenvårdsuppgifter.
Martina Kyngäs, ordförande i socialnämnden, har varnat för att en konsekvens kan bli ”minskade förebyggande insatser”. Lodin bekräftar att prioriteringar måste göras: ”Vi måste prioritera vilka förebyggande insatser vi ska ha kvar, men också vara tydliga med att en del av det arbetet kan vi inte fortsätta att bedriva på samma sätt som idag.” Ambitionen beskrivs som tillfällig, med hopp om att kunna återgå till tidigare nivåer i framtiden, men inga garantier ges.
Kommunalt HVB-hem och närhetsprincipen ifrågasätts
Ett alternativ som diskuteras är att Gävle kommun startar ett eget HVB-hem, något som är ovanligt bland svenska kommuner. Detaljer om var ett sådant hem skulle ligga eller hur det skulle finansieras är oklara. ”Vi har det med i diskussionen. Vi har inte kommit så långt än,” säger Lodin. Frågan om närhetsprincipen är central – för vissa ungdomar är det viktigt att vara nära familj, för andra med grov kriminell problematik kan avstånd till hemkommunen vara en fördel.
”För en del ungdomar är det bra att man inte är för nära Gävle. Men för många ungdomar är det inte så bra och det är viktigt att de kan ha fortsatt kontakt med sina föräldrar. Vi brukar hävda att någon form av närhetsprincip är att föredra. Men det finns naturligtvis undantag,” konstaterar Lodin. Han understryker att ungdomar med ”väldigt grov kriminalitet” och stor återfallsrisk inte kommer att vara först i kön att flyttas hem.
Beslutet mötte politiskt motstånd. Sverigedemokraterna yrkade avslag på hela besparingsförslaget och lämnade en reservation. Moderaterna och Vänsterpartiet valde att avstå från att delta i omröstningen, vilket signalerar tveksamhet till de potentiella samhällskonsekvenserna. Samtidigt som budgetsiffrorna ska gå ihop, ställs alltså frågan om priset för besparingen blir en ökad otrygghet i Gävles gator.
