Sverige står inför en akut brist på specialistläkare inom reumatologi. Färre än 300 reumatologer ska täcka behovet för en sjukdomsgrupp som drabbar många unga, samtidigt som en pensionsvåg närmar sig. För patienterna innebär det längre väntetider, ökade smärtor och risk för bestående skador.
Gunvor Andersson, 76 år, har levt med reumatism i över ett halvt sekel. Hon upplever att det nu tar längre tid att få träffa en specialist än tidigare. – Man är ju lite förtvivlad när man inte kan komma till och känna att man kan få hjälp när man behöver, utan man får vänta länge, säger hon. Den förlängda väntan har direkta konsekvenser. – Då har man ju rejält ont och man försämras i sitt sjukdomsförlopp.
I dag finns det 286 specialistläkare i reumatologi i hela landet. Enligt Svensk reumatologisk förening skulle behovet ligga på 525 för att kunna ge patienterna adekvat vård. Bristen är redan svår, men riskerar att förvärras dramatiskt. Inom de närmaste tio åren beräknas 74 av dagens reumatologer, drygt en fjärdedel, ha gått i pension.
Unga drabbas hårt av bristen
– Risken är att det är många patienter därute som inte får tillgång till den bästa vården och det leder till funktionshinder och skador längre fram, säger Jon Thorkell Einarsson, ordförande för Svensk reumatologisk förening. Han betonar att sjukdomsbilden ofta missförstås. – Det handlar ofta om unga människor. Många tror att reumatiker är äldre, men det är faktiskt tvärtom. Det är väldigt unga människor som får autoimmuna sjukdomar. De har rätt till bästa vård.
Utmaningen är dubbel. Utöver de nära förestående pensioneringarna utbildas det för få nya specialister för att ersätta de som lämnar och möta det ökade behovet. – I vissa områden är det ganska akut, säger Einarsson. – Då är det risk för att det blir en spiral neråt, det vill säga att du har ingen som kan handleda, du har ingen som kan utbilda en reumatolog. Om man inte gör något åt det nu, då är risken att det blir sämre och sämre.
Minister kräver nationell styrning
Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD) pekar på regionernas ansvar och behovet av en starkare nationell styrning. – Jag tror att vi från nationellt håll behöver styra utbildningsplatserna mycket mer än vad vi gör. Idag åker regionerna snålskjuts på varandra och erbjuder inte utbildningsplatser i den utsträckning som de skulle behöva. En del drar tyngre lass än andra.
Hon menar att staten måste ingripa. – Där tror jag att vi nationellt behöver ta ett större ansvar och också ställa krav på regionerna att det blir tvång att erbjuda vissa utbildningsplatser. Uppdraget är att säkra en långsiktig och jämlik tillgång till specialistkompetens över hela landet.
För patienter som Gunvor Andersson är tillgången till specialistvård en livsfråga. – Reumatisk sjukdom är en sjukdom som man får leva med hela livet. Då är det viktigt att man kan känna att man kan få hjälp i tid när man verkligen behöver det, säger hon. Hennes erfarenhet sträcker sig över decennier, men otryggheten inför framtiden är ny. Bristen på reumatologer skapar inte bara lidande här och nu, utan riskerar att lämna en hel generation av patienter utan den specialistexpertis som krävs för att hantera komplexa, livslånga sjukdomar.
