Nya tillståndskrav från Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, tvingar ideella kvinnojourer att stänga sina skyddade boenden. Syftet var att rensa ut kriminella aktörer, men konsekvensen blir att erfarna organisationer med decenniers kunskap drivs ut. Samtidigt erbjuds allt färre våldsutsatta kvinnor skyddat boende, trots att behovet ökar.
Bara var femte offer för våld i nära relation erbjöds skyddat boende när Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, granskade 3 000 ärenden mellan 2021 och 2023. Riksförbunden Roks och Unizon, som tillsammans samlar över 200 jourer, varnar för en farlig utveckling. Allt färre kvinnor får plats i skyddat boende medan antalet stödsamtal och polisanmälningar stiger. – Socialtjänsten beviljar mer och mer sällan, vilket i förlängningen kan riskera kvinnors och barns liv, säger Unizons ordförande Olga Persson.
Från och med den 1 april måste alla privata aktörer av skyddat boende ansöka om tillstånd hos Ivo. Krav på ren ekonomisk historik och saknad brottsbelastning för ägare och styrelseledamöter riskerar att utesluta kvinnor som själva utsatts för ekonomiskt våld. – Man vill ersätta oss med vårdbolag som vill tjäna pengar, säger Jenny Westerstrand, ordförande för Roks. Hon menar att kraven i praktiken släcker ner den ideella jourrörelsen. Redan nu har minst tio jourer stängt sina boenden, och Westerstrand förutspår att ytterligare 20 till 40 kan följa.
Kompetens utan diplom räknas inte
De nya reglerna ställer också omöjliga krav på små, frivilligdrivna jourer runt om i landet. De tvingas till anställd personal, i värsta fall dygnet runt, med formell socionomkompetens. – Vi har 40 år av överförd kunskap men inga diplom, så hur ska vår kompetens räknas? frågar Jenny Westerstrand. Hon påpekar att det finns allvarliga problem med oseriösa aktörer där kvinnor utnyttjas, men att lösningen inte är att kväva den ideella sektorn. – Titta på HVB-hemmen – där det varit tillståndskrav i alla tider. Rapport på rapport om övergrepp och vanskötsel. Hela felet är att man släpper in folk som gör det här för pengar.
Oklara krav skapar osäkerhet
Olga Persson vid Unizon betonar att majoriteten av medlemsjourerna är positiva till ambitionen att säkra kvaliteten, men att det råder stor oklarhet kring hur kraven ska tolkas och tillämpas. – Vi kommer att följa utvecklingen noga, så att den inte försvårar våldsutsatta kvinnors tillgång till skydd av hög kvalitet över hela Sverige, säger hon. Medan myndigheternas rensning av marknaden går vidare, står allt fler kvinnor utan skydd. Erfarenhetskunskap som byggts upp under decennier riskerar att gå förlorad, och platserna i skyddat boende blir färre i en tid då våldet i nära relationer inte minskar.
