En man har frikänts från misshandelsanklagelser trots rättsmedicinska utlåtanden som tyder på våld. Kvinnans anhöriga vittnar om ett system som misslyckas med att skydda offret och fruktar nu för hennes liv.
Efter upprepade försök att få hjälp för sin närstående valde en anhörig, som vi kallar Anna, att själv polisanmäla mannen. Anmälan ledde till åtal för tre fall av misshandel. I två av fallen pekar rättsmedicinska intyg starkt på att kvinnans skador orsakats av våld från en annan person. Trots detta har tingsrätten nu frikänt mannen. Domen har ännu inte överklagats.
Offret vägrar vittna – rätten avfärdar anhöriga
I polisförhör har kvinnan hävdat att skadorna uppstått vid olyckshändelser eller att hon inte minns. Hon har förklarat att man inte ska vara elak och uttryckt kärlek till mannen. Tingsrätten har i domen värderat vittnesmål från anhöriga, som Anna, med “stor försiktighet” eftersom de inte själva sett händelserna. Rätten menar att det inte är ställt utom rimligt tvivel att mannen är förövare.
Anhöriga lämnas i förtvivlan och hopplöshet
Anna beskriver en djup chock och frustration över domen, som hon kallar skrattretande och felaktig. Hon efterlyser att rättsväsendet kräver att våldet måste ske live inför vittnen för att kunna leda till fällande dom. “Vi är rädda att hon ska dö”, säger Anna. Anhöriga känner sig maktlösa och förtvivlade över att systemet, trots bevis och deras vittnesmål, inte kan ingripa för att skydda kvinnan från ytterligare våld. De har sökt både kvinnan och tingsrätten för en kommentar utan svar.
