En statlig utredning om utsatta EU-medborgare har fått hård kritik för att den i stort sett ignorerar barnkonventionen och barns grundläggande rättigheter. Trots att Sverige flera gånger uppmärksammats av FN för diskriminering av barn, saknar rekommendationerna ett barnrättsperspektiv.
Martin Valfridsson, den nationella samordnaren för utsatta EU-medborgare, har lämnat sin slutrapport till regeringen. I den konstaterar han att frågan om barnen i denna grupp har varit det svåraste i hela uppdraget. Ändå lyckas utredningen, enligt kritiker, undvika att ta utgångspunkt i de mänskliga rättigheter som Sverige är internationellt förbundet att skydda. UNICEF Sverige har vid upprepade tillfällen varnat för att barn som är EU-medborgare och lever i utsatthet här befinner sig i ett rättsligt vakuum, utanför alla skyddsnät.
Deras situation beskrivs som till och med sämre än papperslösa barns. Trots detta verkar utredningen inte ta fasta på de principer som skulle kunna ge dem skydd. FN:s barnrättskommitté, som har i uppdrag att granska hur länder följer barnkonventionen, har gett tydliga vägledningar om hur rättigheterna ska tolkas och tillämpas. Dessa dokument borde, enligt barnrättsexperter, ha varit den självklara grunden för utredarens arbete, istället för vad som beskrivs som godtyckliga tolkningar.
Utbildning och vård – en fråga om tolkning
Utredningen är tydlig med att socialtjänstens skyddslagstiftning, inklusive LVU, gäller alla barn i Sverige. Men när det kommer till andra grundläggande rättigheter blir bilden otydlig och restriktiv. När det gäller rätten till utbildning tar Martin Valfridsson ett helt annat förhållningssätt. Han nekar generellt dessa barn rätt att gå i svensk skola och menar att det endast ska vara möjligt i undantagsfall. Hur en sådan undantagsbedömning ska gå till framgår dock inte av rapporten, vilket lämnar ett stort tolkningsutrymme.
På området hälso- och sjukvård ger rapporten inga entydiga svar heller. Istället lämnas frågan om hur barnens rätt till vård ska tillgodoses över till landstingen och regionerna, som får tolka de komplexa och ofta tvetydiga lagrum som för närvarande gäller. En rättslig undersökning från 2015, genomförd av UNICEF Sverige och forskare vid Barnrättscentrum, visade att sådana tolkningar ofta blir restriktiva och inte till barnets fördel. Det skapar en osäker och ojämn rättssäkerhet för en redan extremt utsatt grupp.
En klar motsättning inför lagändring
Sverige har åtagit sig att skydda alla barns lika värde och rättigheter genom barnkonventionen. Ändå pekar UNICEF Sverige på att utsatta EU-barn är den enda grupp barn i landet som formellt saknar rätt till utbildning. Denna diskrepans blir särskilt påtaglig mot bakgrund av att regeringen förbereder att göra barnkonventionen till svensk lag. Det finns en uppenbar motsättning mellan den kommande lagstiftningens ambition och de rekommendationer som nu presenteras.
Martin Valfridsson understryker i sin rapport principen om att alla människor är lika inför lagen. Kritikerna menar dock att just den principen undermineras när utredningen inte konsekvent tillämpar barnkonventionens stadgar. Att få ihop de skilda synsätten – en utredning som i praktiken begränsar rättigheter och en lagändring som ska stärka dem – bedöms bli en svår uppgift. Frågan är vilket vägval regeringen kommer att göra när den nu tar ställning till utredningens förslag.
