Samtidigt som miljarder satsas på ett nytt, modernt sjukhus i Hudiksvall växer en tyst kris på sjukhuset. Överläkarna Jerker Wiksten och Cajsa Jönzén varnar för ett akut läge som förvärras och kräver omedelbara åtgärder från regionledningen.
Det är en måndagskväll i oktober på Hudiksvalls sjukhus. Redan vid 20-tiden är alla kliniker fullbelagda, och det finns ingenstans att lägga en enda patient. Timmarna går och fler patienter söker vård. Vid midnatt har medicinkliniken 17 patienter på akutmottagningen, varav fem är inlagda utan vårdplats. Morgonen därpå ligger fortfarande elva patienter kvar, åtta av dem utan plats. Överläkare Jerker Wiksten var i tjänst den kvällen. ”Tre stycken vårdade vi färdigt på akuten. Då hade allihop legat på akuten längre än ett dygn, någon närmare 30 timmar. Mer än hälften av de samtal jag hade handlade om platssituationen. Logistik. Så får det liksom inte se ut”, säger han.
Wiksten och hans kollega Cajsa Jönzén, också överläkare på medicinkliniken, beskriver en vardag som präglas av en kronisk brist på sjuksköterskor. Bristen leder till stressiga arbetsdagar, tvingar verksamheten att gå på knäna och kan i förlängningen innebära en risk för patienterna. Båda har arbetat på sjukhuset i 25 år och menar att problemen nu påverkar i stort sett hela verksamheten.
Hälften av vårdplatserna stängda
Kärnan i krisen är bristen på sjuksköterskor, framför allt på avdelning 7 för medicinsk akutvård och avdelning 8, hjärtavdelningen. Normalt ska de två avdelningarna tillsammans ha 54 platser, men i somras var bara 30 öppna. ”Alltså bara drygt hälften av vad vi ska ha. Och det här är inget som har informerats om utåt, inget som man hade tagit till några särskilda åtgärder för inför sommaren”, säger Jerker Wiksten. Han fortsätter: ”Det är våra närmaste chefer som har fått jobba med det, vi har inte hört någonting från regionens ledning om hur de tycker att vi ska göra när platserna tar slut. Och det gör de hela tiden, det är kontinuerligt fullt.”
För personalen innebär det att stora delar av arbetsdagen går åt till att försöka lösa platsbristen i stället för att ge vård. ”Det engagerar precis alla som jobbar och det skapar en väldigt stor stress i systemet. En stress vi hela tiden behöver hantera”, säger Cajsa Jönzén. Konsekvenserna märks på flera håll. På akuten tar arbetet mycket längre tid eftersom personalen måste prioritera den allra sjukaste patienten. ”För att kunna sålla fram det måste man göra många utredningar. Det betyder att väntetiderna blir långa även för dem som kan åka hem”, förklarar Jönzén.
”Absolut farligt för patienterna”
När belastningen är som störst tvingas personalen ofta frångå viktiga rutiner. Undantagsläget har blivit vardag. Situationen är inte bara pressad för personalen – den innebär också en direkt risk för patientsäkerheten. ”Absolut. Vi har varit väldigt noga med att säga till våra chefer att de inte får säga att det är riskfritt, för det är det inte”, säger Jerker Wiksten. Han ger ett exempel: En patient som blir kvar på akuten en hel natt kanske inte får mat eller mediciner i tid, vilket kan leda till att tillståndet försämras.
”Att det blir en patientsäkerhetsrisk känner man till. Det finns studerat och välbelagt att har man en beläggningsgrad över 95 procent är det förenat med kraftigt ökade risker och skador för patienten”, säger Cajsa Jönzén. Rekommendationen är en beläggningsgrad på 85 procent. I Hudiksvall ligger den, enligt Wiksten, oftast kring 100 procent, ibland upp mot 115. ”Vi har aldrig legat under 100 procent någon längre tid”, konstaterar han. På frågan om de kan ge en bra vård under dessa förutsättningar svarar han: ”Dagar då det är extremt överbelastat är det svårt.”
Inga sjuksköterskor att hitta
Läget har varit så här sedan maj, och inget tyder på att det kommer att lätta. ”Man har ambitionen att ha de här platserna öppna, men det finns helt enkelt inte sjuksköterskor att anställa”, säger Cajsa Jönzén. ”Det finns heller inga att hyra in. Läget blir bara värre och värre”, fyller Jerker Wiksten i. De uppger att det bara på avdelning 7 finns 19 vakanta sjukskötersketjänster, nästan två tredjedelar av behovet. Även på avdelning 8 saknas sju eller åtta sköterskor. Annonser läggs knappt ut längre – ingen svarar på dem.
”Det handlar så klart om arbetsvillkor, arbetsmiljö och lönesättning. Sådant som gör det svårt att rekrytera sköterskor till en avdelning där man jobbar i skift och där det handlar om svårt sjuka patienter”, säger Jönzén. Wiksten menar att regionens principer för inhyrning, som ska minska hyrberoendet, också är ett hinder. Man får inte hyra för längre perioder och kan inte välja vilken hyrpersonal som ska komma tillbaka, vilket gör det svårt att bygga upp ett stabilt team.
”Höj lönen för sköterskorna”
Det finns flera skäl till att personal lämnar sjukhuset eller inte söker sig dit. Karriärvägar, lönesättning utifrån erfarenhet och utbildningsinsatser saknas ofta. ”Jag tror få kan se utveckling, bara hårt arbete”, säger Wiksten. De sjuksköterskor som är kvar pressas hårt, med dubbla pass och extremt mycket övertid. ”Kommer man till jobbet behöver man kunna gå på toaletten, ha sina lunchraster och hinna med sitt arbete. För att det ska kännas meningsfullt och värdefullt. Man behöver fortbildning och man behöver bli sedd för det jobb man gör och bli belönad för det”, säger Cajsa Jönzén.
Lösningen, enligt de två överläkarna, är enkel i akutläget. ”Höj lönen för sköterskorna. Jag tror inte det finns något annat i akutläget som kan göra något, mer än pengar”, säger Jerker Wiksten. Cajsa Jönzén tillägger: ”Ska man få dem att komma hit och jobba måste man satsa och man måste låta det kosta. Platsbrist kostar ju också, i form av en massa energi, tid och pengar, men det är svårare att se summan av det.”
Regionledningen frånvarande
De två läkarna är närmast chockade över att ingen högre upp i regionen har dragit i ”krissnöret”. ”Signalen som gått både inåt och utåt är att läget varit normalt, vi har normal drift. Vi har lite problem med bemanningen på akuten, men läget är under kontroll. Det är ju helt osant på alla punkter”, säger Wiksten. Samtidigt pågår ett omfattande byggprojekt på sjukhuset med en budget på runt 2,6 miljarder kronor. Cajsa Jönzén funderar: ”Det byggs nytt och det är fint och fräscht. Men hur ska man kunna fylla huset? Har vi inte bemanning så har vi inte en fungerande sjukvård.”
Den krisartade situationen får kollegor att börja prata om att lämna eller avsäga sig jourtjänst. ”Vi har också kollegor som börjar frånsäga sig att vara bakjour, de klarar inte platsstressen. Ett par har gjort det redan och jag tror det blir fler”, säger Jerker Wiksten. De vill att politiker och beslutsfattare omedelbart prioriterar kompetensförsörjningen på sköterskesidan. ”Största prio måste vara kompetensförsörjningen på sköterskesidan. Löser man inte det kan man inte göra något med resten heller”, avslutar Wiksten.
