Ståljätten Stegra är i fritt fall och riskerar att kosta skattebetalarna miljarder. Trots det vägrar staten att avslöja hur mycket pengar som redan har lagts ut, enligt Riksgälden.
Stålföretaget Stegra, med en projektbudget på 70 miljarder kronor, har hamnat i allvarliga ekonomiska svårigheter. Företaget saknar minst 10 miljarder kronor för att kunna bygga klart sin nya fabrik i Boden. Trots det har staten, via Energimyndigheten, beviljat ytterligare 390 miljoner kronor i bidrag. Pengarna betalades ut redan i december, trots att ett villkor för utbetalningen var att Stegra skulle bevisa att de säkrat tillräckligt med kapital för att slutföra projektet.
Riksgälden har nu bekräftat att detaljer om statens finansiella engagemang i företaget är hemligstämplade. Detta innebär att det är okänt hur mycket skattepengar som hittills har riskerats i projektet. Denna hemlighetsmakeri har väckt skarp kritik för att staten prioriterar företagets intressen framför allmänhetens rätt till information och insyn.
Hemliga riskbedömningar och utbetalningar
Riksgälden har tidigare hemligstämplat sin egen riskbedömning av Stegra, trots att den teoretiska statsförlusten i projektet uppskattas till drygt 10 miljarder kronor. Nu har myndigheten även valt att dölja information om hur stor del av det statligt garanterade lånet som faktiskt har utbetalats till företaget. Detta gör det omöjligt för allmänheten och skattebetalarna att bedöma den verkliga risken och kostnaden.
Regeringens lagförsvar möter motstånd
Näringsminister Ebba Busch (KD) har tidigare försvarat ett lagförslag som syftar till att öka sekretessen kring så kallade ”netto-noll”-projekt, en kategori som Stegra faller under. Kritiker, inklusive experter på offentlighetsprincipen, menar att detta är ett direkt angrepp på transparensen och insynen i hur staten hanterar stora skattefinansierade satsningar. Frågan som väcks är varför ett företag som befinner sig i ekonomisk kris ska skyddas med hemligstämpel, på bekostnad av den demokratiska principen om öppenhet.
