De senaste Pisa-resultaten visar att svenska elever når nya bottennivåer i läsförståelse och matematik. Grundskoleläraren Maria Wiman menar att politikens fokus på skärmar är fel – problemet är ett krackelerande system med kronisk resursbrist.
Reaktionerna på de sjunkande Pisa-resultaten har varit starka från politiskt håll. Samtidigt anser lärare som Maria Wiman att debatten har fel fokus. Hon beskriver en skola som är trasig från grunden. – Nu ser man konsekvenserna av de elever som gått i ett system som krackelerar. Beskedet är sorgligt men inte förvånande. Mer kan man inte förvänta sig, säger hon.
Wiman avfärdar att problemet kan reduceras till skärmar, privatisering eller invandring. Hon betonar att frågan i grunden handlar om resurser. – Det är som att man försöker plåstra om ett benbrott. I mångt och mycket är det en resursfråga. Grejen är att vi saknar folk på plats varje dag, säger hon. Enligt henne handlar det mindre om undervisningsmetoder och mer om lärarnas faktiska möjligheter att genomföra sin planering.
Facket varnade för utvecklingen
Liknande budskap kommer från fackligt håll. Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare, påpekar att varningarna har funnits länge. – Vi lärare har länge varnat för vad som händer när elever inte får stöd i tid, undervisningsgrupperna är för stora och lärarna inte får tillräckliga förutsättningar att göra sitt jobb, säger hon i en kommentar.
Maria Wiman önskar ett bredare politiskt grepp och en långsiktig plan istället för enskilda förslag. – Man borde inse att skolan är för viktig för att bli politiskt slagträ. Jag önskar att politikerna kunde kroka arm och lägga fram en tjugoårsplan. För just nu tuggar det bara på, på samma trasiga sätt, konstaterar hon.
Elever: AI hjälper – men motivationen saknas
Perspektiv från eleverna bekräftar en del av bilden. Sam Andersson, som går i nionde klass, säger att läsförståelsen kan vara klurig trots att han ofta har det lätt i skolan. Han är inte förvånad över resultaten. – Jag märker att väldigt många har problem med att förstå vad olika saker faktiskt betyder och vad meningen bakom texterna är, säger han. Han noterar att många klasskamrater förlitar sig på AI och annan teknik.
Rut Onerup, som också går i nian, beskriver Pisa-resultaten som ett tråkigt besked. Hon tror att ny teknik och mer kunskap om lärande borde kunna leda till bättre resultat, men ser ett annat problem. – Jag tror att folk tänker att matte inte behövs för att man har kalkylator på telefonen. Eller att man inte behöver bra betyg för att man kan bli influencer eller något sånt, för att många jobb inte kräver det, säger hon.
