Sverige får återkommande kritik från FN för att inte skydda samernas rättigheter vid gruvexploatering på traditionell mark. Trots detta avfärdar näringsminister Ebba Busch kritiken och flera riksdagspartier vill minska rennäringens inflytande.
I norra Sverige krockar flera planerade gruvprojekt med samiska intressen. Rennäringen, som är skyddad genom internationella urfolksdeklarationer som Sverige skrivit under, står inför stora utmaningar. FN har vid upprepade tillfällen kritiserat Sverige för att inte leva upp till sina folkrättsliga förpliktelser, både i konkreta gruvfall och i den svenska lagstiftningen.
– Vi får återkommande kritik av olika FN-instanser. Dels i konkreta gruvärenden, dels för att vår lagstiftning inte lever upp till folkrättens krav, säger Christina Allard, professor i rättsvetenskap och tidigare expert i Renmarkskommittén. En ny forskarrapport bekräftar att samerna i praktiken inte får tillräckligt inflytande över gruvprojekt, trots den nya konsultationslagen.
Per Geijer-gruvan hotar renskötseln
I Kiruna planerar det statliga bolaget LKAB för den nya gruvan Per Geijer, som ligger på EU:s största fyndighet av sällsynta jordartsmetaller. Projektet anses avgörande för den gröna omställningen. Men på platsen har renarnas vandringsleder successivt trängts undan. Idag återstår ibland bara en 50 meter smal led – precis där den nya gruvan ska byggas.
Gabna sameby varnar för att gruvan skulle göra traditionell renskötsel mycket svårt eller omöjligt. – Det är ett kulturellt folkmord som pågår. LKAB är statligt, så det är staten som är ansvarig, säger samebyens ordförande Lars-Marcus Kuhmunen.
Busch avfärdar kritiken
Näringsminister Ebba Busch (KD) besvarar anklagelserna med kraftigt motstånd. – En otroligt grov anklagelse. Vi har väldigt hög nivå på rättigheterna för ursprungsbefolkningen, säger hon. Hon vill inte kännas vid att Sverige får internationell kritik. – Då vet jag inte vad du refererar till. Vi har alltid med samiska intressen när vi tar beslut om gruvor. Det är bara att titta på verkligheten.
När hon konfronteras med FN:s bedömning att svensk lag inte lever upp till de internationella åtagandena, är hennes svar kategoriskt: – Då har FN fel. Denna hållning står i kontrast till den politiska utvecklingen i riksdagen, där sex av åtta partier vill underlätta för gruvor och flera av Tidöavtalets partier vill begränsa rennäringens inflytande.
Forskare pekar på ett djupt glapp mellan svensk lagstiftning och internationell rätt. – Det är ett stort glapp mellan svensk lag och internationell rätt, konstaterar Rasmus Klöcker Larsen, forskningsledare på Stockholm Environment Institute. Samtidigt som den politiska viljan att expandera gruvnäringen växer, blir konflikten med den samiska befolkningens rättigheter allt tydligare.
