Den externa utredningen om upphandlingen av Karlgårdsbron i Skellefteå har lagt inga fel på kommunen. Samtidigt har utredaren inte granskat de dokumentfel som SVT tidigare avslöjat, och vägrar att svara på frågor.
Utredningen, som beställdes efter SVT:s granskning, konstaterar att det inte fanns tillräckliga skäl för kommunen att avvisa det vinnande, mycket låga anbudet från det litauiska företaget Kauno Tiltai. Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) säger i ett pressmeddelande att utredningen visar att det inte fanns skäl att förkasta anbudet och att den kan hjälpa kommunen framöver.
Utredaren Robert Svedjetorp pekar dock på att Kauno Tiltais förklaring till sitt låga pris var ”allmänt hållet” och saknade konkreta, kontrollerbara uppgifter. Detta kunde ha varit en grund för att förkasta anbudet. Men eftersom upphandlingen var en totalentreprenad där företagen själva väljer metod bedöms det som svårare att jämföra priser. Företagets detaljerade genomförandebeskrivning och beskrivning av personal och maskiner gjorde att svaret ändå bedömdes som godtagbart.
Stora frågor utanför utredningens ram
Utredningen omfattade enbart utvärderingsprocessen av anbuden. Den tog inte upp de faktiska felen i upphandlingshandlingarna som SVT rapporterat om, där två olika höjdsystem fanns med. Detta systemfel ledde till att Kauno Tiltais tänkta byggmetod inte fungerade i praktiken, vilket bidrog till förseningar och fördyringar. Dessa kostnads- och tidsöverskridanden ingick inte heller i utredarens uppdrag.
Forskare som SVT talat med har menat att kommunen borde ha ställt mycket mer detaljerade frågor till företaget om hur de planerade att bygga med det gamla höjdsystemet. Istället tvingades företaget byta metod under bygget.
Utredaren vägrar intervju
Utredaren Robert Svedjetorp avböjer att ställa upp på en intervju. ”Jag har blivit anlitad för att göra en utredning. Att svara på frågor ligger inte inom mitt uppdrag”, säger han till SVT. Detta kommer efter att SVT tidigare rapporterat om att utredningen beställdes muntligen utan dokumentation, något som forskare har kritiserat.
Slutligen lämnar utredningen flera centrala frågor obesvarade. Den friar kommunens beslut att acceptera det låga anbudet, men granskar inte de underliggande dokumentfelen som skapade problemen, och utredaren är inte beredd att redovisa eller försvara sitt arbete offentligt.
