Närmare 1 400 anmälningar om avverkning har kommit in till Skogsstyrelsen från Ljusdals kommun sedan början av förra året. Av dessa har endast 15 lett till stopp, medan myndigheten bara har genomfört tre fältbesök under samma period.
Fram till slutet av september i år har Skogsstyrelsen tagit emot 513 avverkningsanmälningar för Ljusdal. Ingen av dem har besökts på plats i år. Däremot har två ärenden från 2025 besökts på plats. I år har myndigheten i två fall beslutat om tillfälliga avverkningsförbud under utredning. Under samma period i år har myndigheten fattat slutliga ingripandebeslut i tre ärenden, som alla kom in 2025.
Få besök trots många ärenden
Under hela 2025 kom det in 869 anmälningar som rörde Ljusdal. Endast ett av ärendena fick ett fältbesök under året, medan två har besökts i år. Under 2025 gjordes inga fältbesök i ärenden som kommit in tidigare. Skogsstyrelsen har skickat ingripandebeslut i tio av de 869 anmälningarna från 2025, varav fyra i år. Under 2025 skickades beslut i ytterligare två äldre ärenden.
Charlotta Ryd, chef för Gävleborgs distrikt på Skogsstyrelsen, bedömer att stormen Johannes har påverkat 2026 års siffror i regionen. Hon uppskattar att runt 170 av årets ärenden är kopplade till stormen och gäller ansökningar om undantag från sexveckorsregeln. Sådana ärenden behöver enligt henne inte fältbesök. Skogsstyrelsen får in flera tusen anmälningar varje år i länet, och det är alltid mark- eller skogsägaren som ansvarar för att lagen följs.
Granskning sker från kontoret
När en anmälan kommer in genomgår den först en automatisk granskning. Systemet sållar ut vilka ärenden som ska handläggas manuellt, men ligger inte till grund för beslut. På frågan om hur beslut fattas trots få fältbesök svarar Charlotta Ryd att man alltid gör en kartgranskning vid manuell utredning. Bedömningen utgår från tillgänglig information och eventuella kompletteringar som kommer in. Fältbesök är ett verktyg i vissa ärenden, men alla kräver det inte.
Även om handläggningen oftast sker från skrivbordet åker personal ut när ett fältbesök bedöms nödvändigt. Charlotta Ryd vill inte berätta detaljer om hur autogranskningen går till, men den bygger på uppgifter i anmälan samt tillgängliga kartor och hänsynsinformation. Hon säger att man tittar på olika parametrar. Om en avverkning bedöms som riskabel går ärendet vidare till manuell granskning. Det lokala distriktet styr inte över hur bedömningarna görs, utan det görs på nationell nivå.
Systemet bygger på skogsägarens ansvar
Charlotta Ryd framhåller att Skogsstyrelsen inte ger klartecken till avverkningar. Myndigheten kan däremot stoppa en planerad avverkning, tillfälligt eller permanent, om det finns skäl. Att en skogsägare får börja avverka sex veckor efter anmälan ska inte tolkas som ett grönt ljus från myndigheten, även om det praktiskt sett innebär det. Systemet bygger enligt henne på att skogsägaren tar ansvar för att följa lagen. Skogsstyrelsen granskar sedan de ärenden där myndigheten ser behov av det.
Myndigheten har begränsade resurser och prioriterar de ärenden som bedöms ha störst behov av tillsyn. Charlotta Ryd säger att man i dag arbetar annorlunda, med bra kartmaterial som grund, och kan begära in kompletterande uppgifter från skogsägaren. Det gör att mycket kan handläggas från kontoret. På frågan om fler fältbesök skulle behövas för bättre bedömningar svarar hon att de ärenden som tas upp utreds ordentligt och att fältbesök görs där det bedöms behövas. Hon tillägger dock att man skulle önska mer resurser för att kunna handlägga fler ärenden.
