Digitaliseringen leder till strukturell diskriminering av dem som inte använder digitala verktyg, enligt människorättsorganisationen Accoun. Grundlagsskyddade rättigheter sätts ur spel när samhället inte längre tillgodoser alla medborgare.
Problemen handlar om mer än enskilda hjälpinsatser till pensionärer. Staten fråntar dem som står utanför den digitala utvecklingen förutsättningarna att delta i samhället på lika villkor. Exempelvis är synskadade beroende av kontanter med taktila kännemärken för att sköta sina betalningar. Även de som av nöd eller eget val undviker digitala verktyg måste kunna leva ett drägligt liv, men så fungerar det inte i dagens Sverige.
Digitaliseringstvång som ny statsreligion
Accoun jämför situationen med historiska exempel på tvingande statsreligioner och undrar varför fler inte reagerar på det digitala tvånget. Flera politiker har vägrat att tydliggöra sin politik på området. Inför valet skickade organisationen frågor om mänskliga rättigheter och demokrati till de största partierna, bland annat om diskriminering av kontantanvändare. Inget riksdagsparti besvarade frågorna, medan endast tre partier utanför riksdagen svarade.
Krav på svar inför eventuellt extraval
Eftersom sannolikheten för ett extraval har ökat uppmanar Accoun nu riksdagspartierna att förklara sin ståndpunkt om den strukturella diskrimineringen av dem som använder det lagliga betalningsmedlet kontanter och dem som lever i digitalt utanförskap. Organisationen kan inte acceptera att människor fråntas sina medborgerliga och mänskliga rättigheter.
