En förskollärare i Värnamo kommun riskerar nu att få en varning från Lärarnas ansvarsnämnd efter att Skolinspektionen anmält flera allvarliga händelser under hennes anställning. Läraren, som är legitimerad, arbetade i kommunen i nästan åtta år innan hon fick lämna.
Anmälan från Skolinspektionen bygger till stor del på kommunens egna utredningar av händelser som inträffade under halva hennes anställningstid. Den första händelsen gäller en förskola där en kollega såg läraren ta tag i ett barns arm och skrika åt det. Enligt kommunens utredning hördes skriken även av kollegor utanför rummet. Barnet ska ha blivit rädd och utsatts för kränkande behandling, enligt arbetsgivaren.
Efter det hölls ett tydliggörande samtal med förskolläraren. För att undvika ensamarbete beslutades att hon inte längre skulle öppna eller stänga förskolan. Flera år senare, på en annan förskola, såg flera kollegor henne somna under arbetstid. Kommunen svarade med ytterligare ett samtal, en handlingsplan och en skriftlig varning.
Tre incidenter under en vecka
Några månader efter ytterligare ett uppföljningssamtal inträffade tre händelser under samma vecka. Förskolläraren ska ha skrikit argt åt ett barn inför dess vårdnadshavare och en kollega, vilket arbetsgivaren bedömde som kränkande behandling. Senare samma dag förblev hon passiv när ett barn blev rivet i ansiktet av ett annat barn och när ett barn hamnade under en saccosäck med två andra barn ovanpå.
När barnet under saccosäcken skrek rusade en kollega fram och tröstade det. I kommunens utredning beskrev förskolläraren händelsen som ett skräckscenario och förklarade sin passivitet med att hon var distraherad och hade tankar som snurrade i huvudet. Efter de tre händelserna stängdes hon av från sin tjänst.
Lärarens försvar och myndighetens bedömning
I sitt yttrande till Skolinspektionen säger förskolläraren att hon känner sig maktlös inför anklagelserna. Hon menar att klagomål ofta har kommit i efterhand och att hon känt att kollegor velat bli av med henne. Enligt henne skulle stödet från arbetsgivaren ha varit större på pappret än i verkligheten.
Hon nekar till att ha tagit tag i ett barn och hävdar att hon höll upp händerna för att hindra barnet från att slå henne. Hon förnekar också att hon skulle ha skrikit åt barn och förklarar att hon har en kraftig röst som hon försöker anpassa. Skolinspektionen anser dock i sin anmälan att förskolläraren har brustit i sin tillsyn av barn och därmed inte levt upp till yrkets krav. Myndigheten bedömer att hon uppträtt olämpligt mot barn och vid två tillfällen kränkt dem.
