Region Gävleborgs investeringsrutiner är bristfälliga och saknar tydlig riktning, enligt regionrådet Patrik Stenvard. Kritiken har vuxit mot hanteringen av Västerbergs folkhögskola, där 23 miljoner kronor har förbrukats utan att grundrenoveringen har startat.
– Vi har inte en investeringsprocess som fungerar tillfredsställande. Det finns jättemycket mer att önska, säger Patrik Stenvard. Han är långt ifrån nöjd med att 23 miljoner kronor har förbrukats på Västerbergs folkhögskola utan att själva grundrenoveringen ens har kommit igång. Projektet har en budget på cirka 90 miljoner.
– Egentligen har pengarna inte gjort något nytta överhuvudtaget förutom att en liten del har använts till bland annat ventilationsbyten och andra åtgärder under resans gång. Men de tunga investeringarna startar först nu, säger Stenvard.
Ojämn fördelning och förseningar
Beslutet om renovering av regionens tre folkhögskolor – Bollnäs, Forsa och Västerbergs – klubbades redan 2019, med en ursprunglig gemensam budgetram på 290 miljoner kronor. Pengarna fördelades dock ojämnt. Arbetet på Bollnäs folkhögskola inleddes först och tog en stor del av resurserna, medan Forsa och Västerbergs hamnade på efterkälken.
Förseningarna beror delvis på en överhettad byggmarknad. I Forsa blev anbud orimligt dyra, och stora satsningar som sjukhusbygget i Hudiksvall konkurrerade om byggentreprenörer. I Gävleområdet har etableringar som Microsoft haft liknande effekt. Dessutom har överklagade upphandlingar försenat Västerbergs ytterligare.
Systemfel i regionens byggprocess
Patrik Stenvard vill inte gömma sig bakom externa faktorer utan pekar på ett systemfel i hur regionen planerar och bygger. Bristerna märks också i andra projekt, som akutmottagningen vid Gävle sjukhus.
– Man har ingen bild av vad man vill. Det har saknats en tydlig plan och det har småhattats fram och tillbaka. Fastighetsutskottet har inte förmått driva på i rätt riktning, fastighetsavdelningen har inte byggt som det var tänkt och styrningen har fallerat. Vi har en byggprocess som inte fungerar tillfredsställande, säger han.
Ett annat exempel är den övergripande planen för sjukhusens framtida lokalförsörjning, som beställdes 2023 men först nu väntas ge ett första utkast. Stenvard beskriver fördröjningen som oacceptabel.
– Ansvaret delas mellan tjänstemän och förtroendevalda. Det tyngsta ansvaret ligger på oss: politiken och regionfullmäktige. Uppföljningen från den politiska ledningen har brustit under lång tid och över olika majoritetsstyren, säger Patrik Stenvard som snart lämnar över till ett nytt röd-grönt styre.
– Vi har påbörjat arbetet att styra upp det här och är på rätt väg, men det är en bra bit kvar. Jag hade gärna fortsatt leda det arbetet. Nu kommer vi i stället att driva på frågan stenhårt från opposition, säger han.
