Hannu Sillanpää sover på en vind. Trots betalningsanmärkningar och skulder vill han ha ett socialt kontrakt med kommunens hjälp, men har fått avslag. Socialtjänsten betonar att det inte finns någon allmän rätt till bostadshjälp.
Camilla Eriksson, förvaltningschef för individ- och familjeomsorgen i Smedjebacken, förklarar att kommunens samverkansavtal med bostadsföretaget Bärkehus om sociala kontrakt är något kommunen vill ha, men inte måste ha. ”Det finns ingen allmän rättighet att få en bostad via kommunen eller socialtjänsten. I socialtjänstlagen står det bara om stödinsatser,” säger hon.
Hannu Sillanpää har svårt att komma in på hyresmarknaden på egen hand. ”Jag var på väg att få eget kontrakt och har haft kontakt med bostadssamordnare via Bärkehus, men eftersom jag har mina betalningsanmärkningar så fick jag inget eget kontrakt,” berättar han. Han önskar att kommunen ska gå in med ett socialt kontrakt, men då krävs en utredning där personen måste ha uttömt alla möjligheter att skaffa bostad på egen hand.
Kravet: Utöva alla resurser först
När en handläggare utreder om någon har rätt till ett socialt kontrakt tittar handläggaren på hur aktivt personen själv har sökt lägenhet och om personen står i kö hos bostadsföretag. ”Söker den bostad på andra orter? Man ska utöva alla resurser man kan först innan socialtjänsten ska gå in,” säger Camilla Eriksson. Hon förtydligar att ett sådant kontrakt blir ett andrahandskontrakt och att personen fortfarande måste stå i bostadskö.
Hannu Sillanpää fick avslag med motiveringen att han inte hade gjort tillräckligt mycket själv för att söka bostad. Han hade behövt söka bredare över hela landet. Camilla Eriksson har svårt att säga generellt vad ”alla resurser” innebär. ”Man kan ju bedöma att den här personen av särskilda skäl inte kan söka bostad i annan kommun,” säger hon.
Skulder och rättspraxis styr besluten
I avslagsbeslutet stod att skulder i sig inte behöver hindra någon från att få ett hyreskontrakt på den allmänna marknaden, även om många privata fastighetsägare och Bärkehus inte tillåter personer med skulder att hyra. ”Jo, men då går vi in och tittar domar och då har vi sett att ja, men det är inte enbart det. Vi lutar oss på rättspraxis för att vi inte vill göra godtyckliga bedömningar,” säger Eriksson. Handläggarna tar hjälp av tidigare domar och material från Socialstyrelsen.
Socialtjänsten har inga öronmärkta lägenheter. I utredningen måste de först fråga Bärkehus om en person över huvud taget får hyra av bolaget. ”Vi kan få svaret då att personen har de haft i deras bestånd, men den har stört så mycket att de har vräkt den hyresgästen. Så den personen vill de inte ha hos dem. Då finns det inget vi på IFO kan göra,” förklarar Eriksson.
Ny lag – men oklart hur den ska tillämpas
En ny lag om hyresgaranti träder i kraft den 1 september 2026. I Smedjebacken finns ännu inga riktlinjer för hur den ska hanteras. ”Vi är inte klara med att göra riktlinjer och rutiner än, även fast lagen har kommit,” säger Camilla Eriksson. En anledning är att många nya lagar som berör socialtjänsten har kommit det senaste året.
Hon ser den kommande hyresgarantin och de sociala hyreskontrakten som två framtida verktyg. ”I den kommunala hyresgarantin kan den här målgruppen vuxna med skulder vara en del som kan vara berättigade, det får vårt kommande arbete att visa,” säger hon. Alla avslag från socialtjänsten kan överklagas till förvaltningsrätten.
