Mer än var fjärde elev har svårigheter, samtidigt som sju av tio lärare säger att stödet i skolan brister. I Karlstad känner man igen problemen – hjälpen kommer ofta för sent.
– Det säger sig självt att det blir väldigt svårt för en lärare att räcka till, säger Pontus Larsson, ordförande för Sveriges Lärare i Karlstad. Han beskriver en vardag där en elev behöver hjälp att komma igång, en annan oroar sig för en förälder och en tredje ger upp och springer ut. Det är en bild som stämmer med den som Sveriges Lärares nationella ordförande Anna Olskog målar upp i ett pressmeddelande.
– Det här är verkligheten, det här är vad vi lärare hanterar varje dag. Samtidigt är grupperna för stora, stödet otillräckligt och kringresurserna så gott som obefintliga. Att vara lärare har blivit alltmer ensamt, säger hon. Uppgifterna kommer från förbundets rapport ”Allt fler behöver alltmer stöd”, baserad på svar från 1 200 lärare.
Stödet kommer inte tillräckligt snabbt
I rapporten uppger sju av tio lärare att stödet till elever som behöver det brister i skolan. Nästan åtta av tio anser att stödet även brister utanför skolan. I en klass på 25 elever kan ungefär sju behöva extra anpassningar. Pontus Larsson känner igen situationen från Karlstad och hänvisar till kommunens egna undersökningar.
– Visst kommer det in stöd, men det kommer inte in tillräckligt tidigt, säger han. När elever inte får det stöd de behöver påverkar det hela klassrummet. Det blir svårare för läraren att möta varje elevs behov, samtidigt som oron och stöket kan störa undervisningen för andra.
Kraven i skollagen uppfylls inte
– Det påverkar ju både de som är i behov av extra stöd och de som kanske skulle ha klarat sig enklare om det inte hade varit stökigt och risk för att det är rörigt i klassen, säger Pontus Larsson. För att fler elever ska få det stöd de behöver vill han se mindre grupper i både förskola och grundskola, fler speciallärare och specialpedagoger samt en elevhälsa med tillräckliga resurser.
När barnafödandet minskar och barnen blir färre ser han en möjlighet för kommunerna att minska gruppstorlekarna och ge lärarna bättre förutsättningar. – Vi behöver komma ner i gruppstorlekar, både på förskola och grundskola, så att lärarna har tid. Och sen måste man ju skjuta till de resurserna som behövs, säger han. Han hänvisar till skollagens krav på att elever ska få förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt.
För Pontus Larsson handlar det om att investera i barnens framtid. – Det är ju vår framtid vi investerar i. Den har vi inte råd att snåla på, säger han.
