Vårgårda kommun har skurit ner sitt stöd till kvinnojouren Olivia med två tredjedelar. Pengarna räcker inte ens till att ansöka om att återöppna det skyddade boendet, varnar jourarbetarna.
Efter en utdragen process har Vårgårda nu klubbat det ekonomiska stödet för 2026. Kvinnojouren Olivia får 100 000 kronor i form av ett föreningsbidrag, vilket motsvarar en tredjedel av tidigare års belopp. Även Alingsås har minskat sitt stöd med 60 procent, medan Lerum behåller sin miljon. – Vi undrar vad de tänker att det ska räcka till, säger Tina Olsson på Olivia.
Kommunstyrelsens ordförande Bengt Hilmersson (C) motiverar nedskärningen med att Olivia inte längre driver skyddat boende efter en lagändring. – Vi använder dem inte på samma sätt som förut. Då är det motiverat med en annan typ av ekonomiskt stöd, säger han. Han menar att kvinnor i behov av skydd kan behöva placeras längre bort än i Alingsås.
Kommunen använde inte boendet
På Olivia tycker man att kommunens argument är oärliga. Michaela Åhlvik och Tina Olsson säger att Vårgårda i princip hade slutat hänvisa kvinnor dit redan innan boendet tvingades stänga. I ett brev från 2025 skriver Vårgårda att inte ens hälften av placeringarna kom från de tre samverkande kommunerna, och att ett samarbete med fokus på boendet därför inte längre anses adekvat.
Jourarbetarna hävdar att de mycket väl kan få tillstånd för boendet vid en ny ansökan, eftersom avslaget berodde på en anställds utbildning. Processen kostar dock cirka 77 500 kronor. – Hade kommunerna gett samma summa som tidigare så hade vi kunnat söka på nytt, men de vill inte ha ett skyddat boende. Det har de varit väldigt tydliga med, säger Michaela Åhlvik.
Risk för att tvingas lämna huset
Minskningarna innebär en reell risk för att Olivia måste lämna huset där de hoppats kunna återetablera boendet. De har kostnader för internet, bilar och telefoni för att kunna möta kvinnor som behöver hjälp. Efter nedskärningarna är de nere på två heltidsanställda. – Det kan bli så att inte pengarna räcker. Att driva jour på bara ideellt engagemang är väldigt svårt, säger Michaela Åhlvik.
Bengt Hilmersson uttrycker förståelse för att nedläggningen är jobbig, men ser den som en konsekvens av lagändringen. – Jag tycker inte att vi behöver skämmas över att vi nu ger mindre. De levererar en annan sak och då är det ett annat pris, säger han.
